Ryggmärgen och ryggmärgsskador

På den här sidan hittar du grundläggande information om kroppens nervsystem och hur en ryggmärgsskada påverkar kroppen. Informationen är i första hand riktad till dig som inte vet så mycket om ryggmärgsskador sedan innan.

Om du vill veta mer om något kan du besöka informationsportalen Ryggmärgsskada.se. Där finns mycket mer medicinsk och praktisk information om ryggmärgsskador.

Kroppen styrs av hjärnan och nerver

Människokroppen är full av nerver. Om nerverna är hela styr de allt som händer i kroppen, ofta tillsammans med hjärnan. Om hjärnan säger åt en kropp att dansa så går den uppmaningen ut som en signal från hjärnan, genom nerverna och ut i musklerna. Sedan börjar kroppen dansa.

Nerverna skickar signaler både till och från hjärnan. En signal till hjärnan från kroppen kan berätta för hjärnan att ett myggbett kliar. En signal från hjärnan gör att man kliar på det.

Det finns också nerver som styr funktioner i kroppen utan att hjärnan behöver skicka signaler om det. Till exempel blåsa, tarm och andra inre organ.

Du kan läsa mer om hjärna, ryggmärg och nerver i 1177 Vårdguiden eller kolla på UR Samtidens film här nedanför.

Ryggmärgen – nervernas väg till hjärnan

En viktig del av skelettet hos människor och många andra djur är ryggraden. Den håller ihop kroppen och huvudet på plats. Men den är viktig också för att den skyddar ryggmärgen, som ligger i ryggraden.

Ryggmärgen ser ut, och fungerar, som en sladd. I den samlas många av kroppens nerver och kopplar ihop dem med hjärnan. Den leder alla signaler till och från hjärnan. Nerverna till olika kroppsdelar kopplas in på olika ställen i ryggmärgen. De nerver som går ut i övre delen av kroppen och styr andning eller armar kopplas in högre upp i ryggmärgen, och de som styr benen eller tarmarna kopplas in längre ner.

Skadad ryggmärg – bruten kontakt

Det finns många sätt att skada ryggmärgen på. Man kan bryta ryggen eller nacken, eller så kan något skada ryggmärgen inifrån kroppen, till exempel en tumör, stroke eller ett bråck.

När någon får en ryggmärgsskada så bryts kontakten mellan hjärnan och de delar av kroppen som styrs av de nerver som ligger nedanför skadan.

Då försvinner känsel och rörelseförmåga i de kroppsdelar vars nerver som tappar kontakten med hjärnan. Det brukar kallas att bli förlamad. Men även andra funktioner som styrs av nerver påverkas, till exempel blåsa, tarm och sexualfunktion. Hur mycket av kroppen som påverkas beror var i ryggmärgen skadan sitter.

Det kan också bli så att det bara är vissa nerver i ryggmärgen som skadas. Då kan den som fått skadan exempelvis bli förlamad i vissa muskler eller förlora rörelseförmåga, men inte känsel. Eller tvärtom.

Lätt att luras av spasmer och smärta

Även muskler som varit förlamade länge kan röra sig ibland, eller snarare rycka till. Sådana rörelser kallas spasmer.

Det är vanligt att personer som har en ryggmärgsskada och har förlamade kroppsdelar har spasmer. Det är också vanligt att känna smärta som inte har någon orsak.

Man kan säga att sådan smärta och spasmer beror på signalfel. De betyder inte att personen har känsel eller rörelseförmåga i en förlamad kroppsdel.

Det kommer inte alltid vara som i början

Om du eller någon du känner nyss har varit med i en olycka och fått en ryggmärgsskada är det bra att veta att kroppen och hjärnan i början hamnar i ett slags nödläge för att överleva. Det kallas spinal chock och är en fas som går över efter några veckor.

I den spinala chocken har den som skadats kanske ingen känsel eller rörelseförmåga alls. Man kan säga att nervsystemet, som styr alla funktioner i kroppen , stänger av dessa yttre funktioner för att fokusera på att få ordning på de inre, såsom lungor och hjärtat.

När nervsystemet kontrollerat att de inre funktionerna fungerar sätter den på känsel och rörelseförmåga i de kroppsdelar som inte påverkas av skadan igen. Det är först då läkarna kan se hur omfattande skadan är.

Ett annorlunda men vanligt liv

Det är också viktigt att veta att funktioner som rörlighet och känsel i vissa kroppsdelar kommer vara nedsatta eller helt borta resten av livet, och att det kan skapa komplikationer när man levt länge med sin skada. En person som fått en ryggmärgsskada behöver anpassa sitt sätt att leva efter sina nya förutsättningar.

Men trots att kroppen fungerar på ett annorlunda sätt behöver livet inte begränsas, även om det kan vara svårt att tro i början. Det kan många som levt länge med ryggmärgsskador intyga.

Laglig rätt till självständigt liv

Personer med ryggmärgsskador kan göra det mesta som personer utan kan, men kan behöva göra på andra sätt. I Sverige finns det dessutom flera lagar som säger att alla invånare har rätt att leva ett självständigt och meningsfullt liv, och att de ska få det stöd som behövs för att de ska kunna göra det.

Precis som personer utan ryggmärgsskador kan personer med ryggmärgsskador jobba, träna, åka på semester, skaffa och ta hand om djur, barn och familj. Men det kan förstås uppstå nya svårigheter, och saker som utan en ryggmärgsskada går snabbt att göra tar ofta längre tid och kräver mer planering.

Hitta nya sätt och hjälpmedel

Efter att någon fått en ryggmärgsskada behöver hen ofta hitta nya sätt att göra saker på, eftersom hen inte kan göra på det sätt hen är van vid. Det finns alltid många sätt att testa.

Det finns inte bara olika sätt att göra saker på, utan också olika hjälpmedel du kan använda för att göra dem, till exempel använda en rullstol istället för att gå. Och om det från rullstolen inte går att nå allt hemma i köket finns det särskilda skåp och bänkar som är höj- och sänkbara, och så vidare.

Vill du veta mer, byta erfarenheter eller komma i kontakt med någon där du bor?

Ryggmärgsskada.se finns det massor av tillförlitlig information om ryggmärgsskador och hur det är att att leva med en.

RG aktiv rehabilitering ordnar träffar och läger för personer som har ryggmärgsskador, både för dig som är nyskadad och för dig som levt länge med en ryggmärgsskada.

De har också förebilder som besöker nyskadade personer. Förebilderna har själva ryggmärgsskador, och har en gång varit i samma situation som den nyskadade är i. Många nyskadade tycker det är skönt att träffa någon som varit med om samma sak och som kan visa hur livet kan se ut senare.

Personskadeförbundet RTP ger stöd, information och vägledning till personer med förvärvade skador. De har cirka 9 000 medlemmar och 50 aktiva lokalföreningar runt om i Sverige.

På Facebook finns det många grupper både för personer med ryggmärgsskador och närstående. Den största heter Vi som har en ryggmärgsskada. Därifrån kan du hitta till andra grupper.